mamalion

Livet som en norrländsk mamma

Han är här!

Här har det ekat tyst ett tag och ni förstod nog säkert varför. Sist jag skrev skulle jag ju till barnmorskan, vilket jag gjorde och trots det jag tidigare skrev så ändrade jag mig och lät mig bli undersökt. Och jag var öppen 3 cm och hade 1 cm tapp kvar! Så hon gjorde en hinnsvepning på mig, klockan var då 17. Hann bara komma hem så kom slemproppen med blod och 10 minuter senare började värkarna. Dock glesa och oregelbunda. Mellan klockan 23-01 låg jag och klockade värkar som aldrig blev regelbunda, dem var fortfarande allt ifrån 8-2 minuter imellan och fastän jag visste att dem ska komma oftare väckte jag Patrik och vi for in. Var osäker på om dem skulle skicka hem mig eller inte, men där och då började värkarna att göra mer och mer ont. Värkarna vad glesa och jag hade bara öppnat mig 1 cm till, till 4 cm och hade 0,5 cm tapp kvar.

Klockan 02:00 var dem klar med undersökningen och jag kände att jag aldrig skulle orka i det här tempot och bad om att få en epidural redan nu. Dem verkade tycka jag var fjantig för dem sa att jag kunde börja med ett bad och lustgas. Hann bara gå över korridoren in till nya rummet när jag känner att nästa värk gör alldeles för ont för något fjuttigt bad och lustgas. Så jag lägger mig och tjurar i princip i sängen och rör inte lustgasen och säger att jag verkligen vill ha en eda för jag har ont. Dem drar ut på det men sen så ringer dem narkosläkaren och han kommer och sätter den på mig 02:45.

02:53 säger det pang och min kropp börjar krysta, medans narkosläkaren fortfarande sitter bakom mig. Han blev hyfsat less att allt jobb var i onödan men det kan man ju säga att jag blev också som återigen inte hann få någon EDA innan det var försent. Och att dem inte ens kollade hur öppen jag var innan dem lät han sätta den..

02:55, alltså 2 minuter senare tar dem hål på mitt vatten då det aldrig ville gå själv och det gjorde så mycket ondare att försöka krysta med hela fostersäcken kvar.

03:13 är han ute, han kom med både huvudet och en arm samtidigt ^^.

Var en sjukt snabb, intensiv men mäktig upplevelse och jag är glad att jag skippade lustgasen och var helt klar i huvudet under hela förlossningen. Och att jag klarade det utan minsta lilla smärtlindring! Han var exakt lika stor som Theodore var också, enligt Patrik stod vågen på 4068, precis på grammet som Theodore innan han började sprattla och dem skrev 4070 på hans vikt. 52 cm också. Så det var vad som hände samma dag som sist jag skrev. Efter 6h for vi hem. Han är nu 5 dagar och jag ska försöka ladda upp lite mer inlägg här så småningom.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
mamalion

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats